NYHETSARKIVET
4 jun 2021 11:32
Behöver Sverige stimulera ett privat pensionssparande?
Den frågan ställdes under ett webbinarium arrangerat av Svensk Försäkring i veckan. Med den avsändaren var det knappast förvånande att den egna organisationen svarar ja på frågan, vilket man gjorde genom organisationens Eva Erlandsson.

Svensk Försäkring har lobbat länge för ett förslag som handlar om matchning, alltså där staten ger ett bidrag för den som väljer att spara privat. Ett exempel man gjort handlar om att den som sparar 1 000 kr i månaden ska få ytterligare ett par tusen kr eller 20 procent i sparbidrag från staten.

Tanken är att man genom en sådan reform ska få spararna att bli mer intresserade av att spara extra till sin pension. Det är för övrigt något som OECD upprepade gånger påmint Sverige om när det handlar om hur man kan rankas högre i de rankningar av medlemsländernas pensionssystem som man gör.

På webbinariet påpekade OECD:s pensionsexpert Stephanie Payet att de flesta OECD-länderna har system där man har en subvention via skatten med avdragsrätt och låg eller ingen skatt på avkastning, medan utbetalningen är skattepliktig.

Men som Stephanie påpekade är det viktigt att man funderar över vilka grupper man vill nå med en satsning på att stimulera privat pensionssparande. Payet påpekade att människor med lägre inkomster, som kan ha behov av att spara, inte alltid nås med morötter i form av skattesubventioner.

Detta för att dessa grupper i de flesta länderna har en låg skattesats på grund av låga inkomster och att dessa därför kan vara mindre benägna att lyssna till budskap om skattelättnader. Vill man nå dessa grupper kan det vara en bättre idé att arbeta med den modell som Svensk Försäkring föreslår, där staten matchar med direkta bidrag.

Johannes Hagen, från högskolan i Jönköping, som arbetat mycket med frågor som rör pensionssparande ur ett beteendevetenskapligt perspektiv, menade att man måste fundera över vilka som man vill nå med en reform.

Höginkomsttagare och framför allt män är många gånger överförsäkrade och sparar i dagsläget "för mycket" till pensionen. Att då ge dessa en 20 procentig rabatt skulle kunna leda till att de flyttar befintligt sparande till statssubventionerat sparande. Då är det frågan om en sådan reform skulle bli träffsäker och nå de människor som har ett faktiskt behov av att öka sitt sparande.

Men för ordföranden i Kommunal, Thomas Baudin, var en subventionerad sparmöjlighet för hans medlemmar något som skulle vara välkommet. Då som ett komplement till den allmänna pensionen och tjänstepensionen där det egna sparandet skulle vara körsbäret överst på grädden och moset.

Han påminde om att det framför allt var bland hans kvinnliga medlemmar som det avdragsgilla sparandet i pensionsförsäkringar varit utbrett. När avdragsrätten slopats har det inte ersatts av något annat vilket inneburit att många av de som kan behöva spara extra inte längre gör det.

Det är ett faktum att de som sparar minst behöver spara mer medan de som sparar mest egentligen inte behöver. Män som heltidsarbetat hela sitt yrkesliv och som dessutom har bra förmåner från tjänstepension kommer bra ut i snart sagt alla undersökningar. Särskilt om de har bra löner och dessutom löneväxlat, något som Alecta nyligen visat i en rapport.

OECD var inne på att utformningen av de svenska tjänstepensionsavtalen med en högre avgift över taket i de premiebestämda avtalen leder till att skillnaderna mellan män och kvinnor ökar könsgapet.

Stephanie Payet nämnde några generella exempel på hur könsskillnader i pension kan ha sitt ursprung i hur män och kvinnor tänker och hanterar frågor kring långsiktigt sparande.

- Kvinnor tänker mer på pengar här och nu och på de omedelbara behov som familjen har
- Kvinnor är mer riskaverta än män i allmänhet och att de därför sparar i lågavkastande tillgångar
- Kvinnors löner är lägre än mäns för samma arbeten
- Kvinnor har i allmänhet en lägre förståelse och intresse för finansiella frågor (financial literacy) och tänker oftare på här och nu än då och sen.

Det är några av de förklaringar som OECD pekar på att man behöver hantera för att nå en större jämlikhet mellan könen och för att sluta gapet i mäns och kvinnors pensionsutfall.

I den diskussion som följde på presentationerna visade det sig att man från fackligt håll har lite olika syn på hur viktigt det är med möjligheten till subventionerat privat sparande. Therese Svanström, ordförande för TCO gjorde knappast vågen för ett sådant system, medan Kommunals Thomas Baudin såg det som en bra möjlighet för att ge möjligheter till hans medlemmar att hantera sina ofta låga pensioner. Det är delvis en följd av att många kvinnor jobbar deltid vilket slår hårt mot pensionerna.

Han tyckte dessutom att lönesättningen lämnade en del övrigt att önska och sa:

- Jag vet inte om det är någon från IF Metall som lyssnar men jag tycker att det är konstigt att en bilmekaniker som lagar bilar tjänar 40 000 kr i månaden medan undersköterskor som lagar människor ska ha kanske 25 000 kr i månaden. Det är konstigt att det är mer värt att laga bilar än att laga människor, sa han.

Något svar på frågan på vad som behövs och hur ett system för att öka det privata sparandet ska utformas, förutom Svensk Försäkrings repris av sitt förslag med matchning. Men att man då behöver fundera över vilka grupper som behöver spara mer och vad som då krävs för att väcka intresset.

Om syftet är att förstärka de "fattigaste" pensionärernas situation kan göra deras tillvaro bättre när de går i pension. Men att generellt sätt öka sparandet för alla med subventioner antagligen bara leder till att skillnaderna mellan män och kvinnor, könsgapet, vidgas.

Frågan är bara om medlemmarna i Svensk Försäkring kommer att vara nöjda med ett statligt subventionerat privat pensionssparande som bara fokuserar på dem som har behov. Det finns risk att premierna då blir för låga och att det inte blir någon blockbuster, något man förstås hoppas på i försäkringsbranschen. De ser gärna att vi alla sparar mer i medlemsföretagens olika produkter.
TIPSA EN VÄN
EXAKT MEDIA
Johannesgränd 1
111 30 Stockholm
08-455 6770
info@exaktmedia.se
www.exaktmedia.se
Org. nr. 556733-3561