NYHETSARKIVET
24 sep 2021 16:36
Sverige behöver göra mer för dem som inte klarar att jobba längre
I oktober klubbar riksdagen införandet av en riktålder i pensionssystemet. Det innebär att pensionsåldrarna i socialförsäkringarna successivt höjs i takt med medellivslängden.

Men det är många som har haft påfrestande jobb, som inte klarar att jobba längre. Regeringen gav därför ISF (Inspektionen för socialförsäkringen) i uppdrag att analysera hur andra länder gör för att skapa möjligheter till tidigare pensionering.

ISF har analyserat tio länders pensionssystem för att se vad Sverige kan lära av hur de har löst problemet med möjligheter till tidig pensionering och i en rapport identifieras fem möjliga lösningar.

ISF konstaterar att det finns många möjliga lösningar, men att ingen kan kopieras in i det svenska pensionssystemet utan problem. Det beror främst på att Sverige har ett avgiftsbaserat pensionssystem där livsinkomsten avgör pensionens storlek. Tidig pension ger därför lägre pension i Sverige, medan de flesta länder som ingår i studien har förmånsbaserade system och då uppstår inte samma problem vid tidig pensionering.

Två länder sticker ut i den jämförande analysen.

Italien har höga statsfinansierade pensioner där personer över 65 år har lika höga inkomster som övriga befolkningen. Det gör också att det är ett dyrt pensionssystem.

I Italien går 16,2 procent av BNP till att finansiera pensioner, jämfört med 7,2 procent av BNP i Sverige.

Island har redan en allmän pensionsålder på 67 år och ett obligatoriskt pensionsfondsparande. För att full folkpension krävs 40 års boende i landet. Island har en hög mobilitet för äldre på arbetsmarknaden och har den högsta genomsnittliga pensionsåldern bland OECD-länderna med 69,5 år för män och 68 år för kvinnor.

De fem typer av lösningar för tidig pension som används i mer eller mindre utsträckning är:

1. Möjlighet till tidig pensionering för personer med många arbetade år.
Det har införts i många länder, nu senast i Danmark genom den så kallade Arne-pensionen. I Sverige följer garantipension med riktåldern, men regeringen föreslår ett undantag så att de som arbetat minst 44 år kan få garantipension tidigare. Men enligt Pensionsmyndigheten skulle undantaget bara omfatta 1 000 personer per årskull. Sverige har en genomsnittlig inträdesålder för lönearbete på 26,2 år och de som börjar ta ut sin pension har i snitt haft 42 år med inkomstgrundande pension.

2. Tidigare pension för vissa yrken eller de som har haft tunga arbetsuppgifter.
Det har de flesta länder infört. Frankrike har en lista på 400 yrken med lägre pensionsålder där poliser kan gå i pension vid 52 års ålder. Österrike har ett udda system där tunga jobb identifieras genom energiåtgång för olika arbetsuppgifter. Österrike har också en lägre pensionsålder för kvinnor på 60 år och 65 år för män. I Grekland kan de som haft påfrestande jobb få full pension från 62 år. Det gäller 38 identifierade yrken, där arbetsgivare och arbetstagare betalar in högre pensionsavgifter för att finansiera en tidigare pensionsålder.

3. Nedtrappning av arbetstid genom deltidslösningar och delpensionslösningar.
Det senare har redan införts i Sverige av arbetsmarknadens parter genom flexpension, men det gäller enbart högre avsättningar till tjänstepension för att finansiera flexpension. Andra länder som Finland har liknande lösningar i den allmänna pensionen. I Finland kallas det för arbetslivspension från 63 års ålder till de som arbetat minst 38 år i slitsamma jobb eller som har nedsatt arbetsförmåga.

4. Tidigare pension för äldre med nedsatt arbetsförmåga genom sjukförsäkring eller förtidspension.
Det är också en lösning som många länder har infört. Det är en möjlighet som försämrats kraftigt i Sverige genom skärpta krav för att få sjukersättning.

5. Tidigare pension för äldre arbetslösa genom förlängd arbetslöshetsförsäkring.
I Portugal kan ofrivilligt arbetslösa gå i pension vid 62 år. Men tidig pension sänker pensionen mest jämfört med övriga OECD-länder.

Som synes finns det många olika lösningar för att skapa möjligheter till en tidigare pension än vad riktåldern tillåter. ISF tar inte ställning till vilken/vilka lösningar som vore bäst för Sverige. ISF konstaterar också att egenföretagare, migranter och kvinnor har svårare att gå tidigare i pension i Sverige, då deras livsinkomst är lägre. Införande av lösningar för tidigare pensionering kan enligt ISF också ha effekter på användningen av andra socialförsäkringar.

/ Ola Hellblom
TIPSA EN VÄN
EXAKT MEDIA
Johannesgränd 1
111 30 Stockholm
08-455 6770
info@exaktmedia.se
www.exaktmedia.se
Org. nr. 556733-3561